Skriver av mig...

Idag har jag varit trött. Irriterad. Känt att jag skulle behöva komma ifrån hemmet. Bara en liten stund. Komma ifrån kaoset. Blir lätt kaos när det är middagstid. För samtidigt blir Livia hungrig och skriker och vill ha mat. Önskar varje dag att Johan kunde komma hem kl 16 för då skulle man slippa denna stress. Irritation. Sura miner. Det var så himla skönt att vara barn-fria förra helgen. Jag verkligen njöt av varje sekund! Vila. Sova. Äta i lugn och ro. Skulle kunna ha det så varje helg. Bara jag sen får gosa, mysa, busa och bråka med barnen så mycket jag vill. Behöver känna saknad. Längtan. Är nästan lite avundsjuk på de som lever varannan-vecka-liv. De får ta hand om sig själva varannan vecka. Träna. Samla energi. Känna längtan och saknad. Sen får de överösa all energi på barnen som dom har samlat på sig. Ge massa kärlek. Jag tror att de är mer närvarande föräldrar som lever mer i nuet och njuter mer.

Tror det är dags för ett jämställdhets-schema att komma upp på kylen igen. Just nu känns det som om jag lever som en ensamstående. Förutom att jag aldrig har egen-tid. Ständig uppassning. Jag städar. Dammsuger. Tvättar. Lagar mat. Lägger barnen. Kryper under täcket ensam tidigt för att jag är utmattad. Orkar inget mer. Villl träna. Börjar känna mig hängig i kroppen. Slapp liksom. Sur gammal disktrasa. Nästa år, då jäklar! Då får Johan offra sin kropp och låta mig få liv i min kropp igen. Min kropp har ju fått utstå så mycket de senaste åren så nu får det bli hans tur, även om han inte behöver vända ut och in på sig själv genom att pressa ut ett bowlingklot mellan benen.

Jag är trött på att dammsuga. För er som undrar om granen barrar, den BARRAR! Har dammsugit 2ggr om dagen den senaste tiden. Att ha en riktig gran och en hund är ingen bra kombination! Julle jagar hunden. Hunden försöker gömma sig under granen. Hunden svansar omkring under granen. Julle kommer efter och hunden springer vidare för att leta ett annat gömställe.
Resultat: BARR ÖVERALLT!

Jämställdhets-schemat ska få ändring här hemma. Man gör ett streck för varje gång man;
Dammsugit. Lagat middag. Tvättat. Nattat barnen. Diskat.
Och sist men inte minst: Tränat.

Kommentarer
Postat av: M

Oj!! Låter nästan som du ångrar dina barn..otäck känsla. Själv ha jag varit ifrån min yngsta dotter i 24tim som längst (hon är 1år), tyckte det räckte!! Skulle aldrig vilja leva 7dagar utan dem, inte ens va utan dem varje helg.,är ju då man njuter av att vara hela familjen!! Men alla är vi olika...

Skönt för er att ni inte har ett hus som måste städas, lägenhet verkar va jobbigt nog..

2011-12-25 @ 15:09:18
Postat av: Anna

Jobbigt o ha en sån känsla för sina barn..,

Ni får skaffa en "rut" som städar;) Bor ni stort?

2011-12-26 @ 23:57:42
Postat av: Anna

Jag kommentera tidigare men det försvann väl i internetrymden..



Hur stort bor ni? Tänkte på städningen..hund o gran är ingen bra kombo!! Vi har också hund..Städfirman vore fint:)

Jobbig känsla du känner ang barnen, jag skulle aldrig klara av att va utan dem 1 vecka!! Huaa, en helg är också lång tid att ara från sina barn, tycker iaf jag..

2011-12-27 @ 20:05:10
Postat av: Linda

svar: Vi bor i en lgh, 3:a. Så det är ju inte en herrgård som behöver städas. Men ändå behövs det städas, speciellt när man har hund. Skulle nog inte vilja ha nån främling som springer omkring här hemma, som ser allt man äger och har, känns lite läskigt tycker jag.

Jag kanske skrev lite dumt ang. barnen, självklart älskar jag dom mest i världen och skulle gå genom eld för dom. Var lite less på tillvaron i skrivandets stund.

2011-12-27 @ 20:21:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0